Tuesday, August 20, 2013

तड़प: वर्नर अस्पेंसट्रोम

वर्नर अस्पेंसट्रोम की एक कविता 
(अनुवाद: अनुपमा पाठक)

चाँद स्वयं को परिलक्षित करता है पृथ्वी के तालाबों में.
रात वाली नर्स एक बिस्तर पर झुक कर
तकिया तह करती है एक वृद्ध के लिए
जो अगले दिन मर जाने वाला है.
कितने फुर्तीले और स्वस्थ हैं फिनिश!
एक दुर्बल हाथ बढ़ता है उस सुन्दर हाथ तक,
पहुँच से बाहर, वह कारेलिया से है.
इस दूरी के लिए एक घिसापिटा सा शब्द है
हाथ और गाल के बीच
और आँखों में दर्ज़ स्मृति बहुत ऊपर एक आस्त्राख़ान की.



Längtan

Nymånen speglar sig i jordens gölar.
En nattsköterska lutar sig över en bädd
för att stuka till kudden åt en åldring
som skall dö nästa dag.
Vad flinka och friska finskorna är!
En skröplig arm sträcker sig upp mot den vackra,
den onåbara, hon från Karelen.
Det finns ett slitet ord för detta avstånd
mellan hand och kind
och ögats minne av en astrakan högt uppe.

-Werner Aspenström

1 comment: